Första snön
Dominic kom in till oss kl. 6.00 och var överlycklig eftersom det hade snöat. På vägen till kontoret mötte jag "minisnöplogen" som vår kommun har. En orange maskin man kan ploga bort snön från trottoarerna med. Väldigt viktigt! Ja, så hade i alla fall två personer att göra hela morgonen. Att all snön töat bort vid lunchtid är ju inget man behöver att bry sig om ...! Ett par grenar hade inte klarat tyngden av snön och knäckts så att de hängde in lite på parkeringsplatsen till Huserhof ( där byns frisör, bageri, restaurang, post m.m. finns) inte mindre än tre personer var tvungna att snabbt beklaga sig över att de fick köra om grenarna. Hemska tanke! Så Roger fick snabbt låna grannens motorsåg för att slippa telefonsamtal hela dagen. Grannens kor hade varit på rymmen i natt. De hade tagit sig en runda på byn då kohagen hade tryckts ner av snön. Ha, ha! Men det var ju mindre kul för vår granne som blev väckt av polisen inatt.
Så här mysigt var det i vår trädgmorse när vi gick upp. 
Men nu är all snö borta. Så all uppståndelse och plogning var ju rätt så onödig ... kan i alla fall jag tycka!
Hinner inte ...
... riktigt med att skriva! Typiskt nog glömmer jag alltid att ta med mig kameran också!
Helgen var toppen! Jag och Roger var ute med ett gäng kompisar i lördags. Jätte trevligt så vi kom inte hem förrän 3.30 så det var skönt att vi kunde ställa tillbaks klockan en timme! Fabrice var här och passade sina småsyskon. Gulligt av honom att ställa upp. I söndags var vi en tur i skogen, hade matsäck med och grillade. Alltid lika uppskattat av barnen. På kvällen åt vi på en thailändsk restaurang i Baden. Igår var jag i Zürich och tittade på och beställde Noa Noa High summer Collection. Så härligt med alla fräscha och ljusa färger! Jag köpte med mig lite godis hem från Zürich för att fira Philippes betyg! Han ringde helt överlycklig och berättade att han fått tillbaka matteprovet och han hade inte ett enda fel. 41/41 poäng ... en klar 6a (det högsta i Schweiz). Och på tyska provet en 5a. Så kul för honom!
Idag fick han tillbaka engelskaprovet och där hade han också en 6a! Jippy!!
Det ger honom motivation och självkänsla! Men jag kan inte låta bli att tycka att det är otroligt vad en 8 snart 9 årig pojke ska klara av! Det är höga krav i den schweiziska skolan och extra här i Hausen!
Ikväll har vi möte med personalen från V&Z . Allmän information + info inför söndagen.
Jag tillbringar den största tiden nere på lagret just nu ... prismärkning m.m. tar sin lilla tid.
Lovar att återkomma med lite mer foto snart!
Adventskalender
Just nu är produktionen i full gång av dessa underbart goda och fina adventskalendrar. Lika poppis hos stora som små! Själva pralinen är av gianduja som sedan får ett överdrag av tempererad mörk choklad.
När chokladen har stelnat är det dags att skriva nr. på pralinerna. Pralin nr. 6 får en tomteluva eftersom det är då Samichlaus kommer och nr. 24 har en stjärna av marsipan. Sen ska pralinerna packas in ... här är det Silvia och Dafina från bageriet som håller på.
Askarna är tillverkade speciellt för oss och man måste vika ihop dem samtidigt som man fyller dem ... det är inte alltid lika lätt att packa in saker snyggt som man kanske tror.
Så här ser det ut när de är färdiga och det är mycket tankar, idéer och jobb som ligger bakom innan en produkt är färdig för att komma ut till butikerna! Det är kanske något man borde tänka på då och då. Inte bara gällande dessa adventskalendrar utan helt allmänt!
Ännu en helg förbi.
Philippe och Dominic var på kalas i lördags och Fabrice på judo.
Jag och Roger lunchade med vänner som vi träffade spontant i Baden och på kvällen var hela familjen inbjuden till kära vänner i Hausen. Söndagen tillbringade vi bredvid fotbollsplatsen eftersom Ph. hade fotbollsturnering.
Nu är Roger på match. Ph kan inte somna ... han såg något otäckt på tv i söndags och är rädd för att han ska få mardrömmar. Igår fick jag ligga hos honom tills han hade slappnat av så pass att ben-en/a(?) inte skakade och han halvslumrade. Oj, det var länge sen sist!! Lillpojken är inte alltid så stor som man kan tro! Ibland kan jag glömma bort det eftersom han oftast är så duktig och självständig.
En liten skymt av "bardisken" hemma hos oss. Skålen i mitten kommer från min mormor och i den döptes jag. Ljusstakarna i smide är en present från en av mina brödrar och "ljuskloten" kommer från min systers affär.
Översättnings knapp
Igår kom även den andra leveransen från Green Gate som jag väntat på. Nästan som julafton varje gång!
Många fina lapptäcken, kuddar och julgranskulor fanns i lådorna. Det blir alltid en himla röra i källaren när det kommer leveranser. Källaren rymmer en stor frys för alla bakverk, mjölsilon, lager för bageriet, konditoriet och confiseriet (chokladavdelning), chokladproduktion, lager för all förpacknings material (heter det så på svenska?) och lager för Vanille & Zimt. Det är mycket som ska få plats! Det är farligt att ha så mycket choklad i närheten hela tiden ... det är så frestande! Jag är ständigt och norpar något ... eller hur Lucia och Ermilanda?
Jag tycker om de fina slipade vinglasen från Green Gate. (Bild från V&Z i Brugg). Men de har ännu inte hittat vägen hem till oss ;) ... det blir väl som vanligt att jag tar de som har lite skavanker och skönhetsfläckar. Vet inte hur många halvsöndriga saker som jag har hemma redan. Har inte hjärta att kasta sakerna!
Tävling hos Villa Hemmet
Lycka till!
DVD Tips
Tittade på den nya "Sex and the city" filmen häromkvällen. Jag som älskar mitt liv med man, barn och hus på landet kan ändå inte låta bli att ibland längta till storstadens puls, singelliv och ingen att ta hänsyn till. Framför allt efter storstads- pulsen/atmosfären! Men pojkarna stortrivs här i byn och det har ju sin charm och fördelar med att bo i en liten by också. Däremot så är Roger inte helt emot tanken på att kanske flytta en vacker dag ... så vem vet?
När löven faller ...
... börjar schweizarna att kratta! Kanske svenskarna också? Fattar inte att man orkar! Det borde kännas så meningslöst. Bara ett par vindpustar senare är det ju fullt med löv igen! Att man krattar när träden är mer eller mindre kala är väl en sak, men nu!
I vår lilla kommun har vi arbetare som inte sysslar med annat än att blåsa ihop löv, skotta trottoarerna (vintertid) och pela i rabatterna. Jag kan bli tokig på denna perfektion! Så fort det ligger lite löv på trottoaren eller utanför butiken kommer folk och klagar, man kan ju halka på löven! Att man bara orkar att bli upprörd över att det ligger lite löv på gatorna! Då har man inte stora problem! Förra året vid denna tiden hade jag fått reda på att min pappa hade obotlig cancer ... och då höra hur folk runt omkring beklagade sig för lite löv framför dörren gjorde mig nästan vansinnig!! När det snöar här stannar snön inte länge, oftast har det töat bort efter ett par timmar igen, men skotta ska man! Ja, ja, det är väl bra att vår kommun har det så bra ställt att vi kan ha tre heltidsanställda som krattar löv, ger ju arbetsplatser, jag vet, men jag tycker att det är fel prioritering! Det finns inga vikarier på skolan, om en lärare är sjuk får barnen i bästa fall gå i en annan klass eller så blir de hemskickade. Hela skolsystemet är uppbyggt på att mamma är hemma hela dagen. Kindergartens budget för att köpa meterial m.m. är så liten så att det får knusslas hela tiden. Om barnen ska på studiebesök får det knappt kosta något alls. Ofta blir vi som har egna företag ombedda att sponsra ... som om det inte räcker med det alla företag betalar i skatt? Av dessa anledningar och några till, retar det mig att tre personer kan/måste tillbringa en hel dag på något så meningslöst som att samla ihop löv i strävan efter den perfekta byn medans man sparar på barnen och glömmer bort att njuta av allt man har!
Tur att vi har kossor som direkta grannar, (våra tvåfotade grannar tillhör inte heller den pedantiska sorten, tack och lov =)) ... de bryr sig inte om vi har löv i trädgården! Inte våran hund heller!
Söndags städning
Skönt att ha det gjort!
Bilderna blev lite sudigga ...
Så här såg det ut förra året då vi hade vår First view Christmas 2007.
Det var jättemånga som kom och stämningen var toppen!
Längtar tills den 2 november!
Samichlaus
Kan kännas lite tidigt men här i Schweiz börjar man att julpynta i slutet av november.
Jultomten kommer till de schweiziska barnen den 6 december och på julafton är det Jesusbarnet som kommer med presenter. Egentligen är det ingen Jultomte utan en helig katolsk snubbe som gick runt och läxade upp barnen.
Hade de inte varit snälla fick de smaka av riset eller ännu värre blev de nerstoppade i säcken och bortförda av hans medhjälpere Ruprecht ( i Schweiz kallas han Schmutzli). Schmutzli ser rätt hemsk ut ibland är de till med flera ... kan förstå att barnen kan bli rädda för honom. Om barnen har varit snälla och kan rabbla en vers för Samichlaus (som tomten heter här) så får de clementiner och nötter. Och ja just det ... Tomten kommer med en åsna! Inga renar här inte!
Dominic var livrädd för Schmutzli länge! Han tyckte om Samichlaus men " Samichlaus mörka vänner" ( så sa han) tyckte han inte om. Nu mera är det många barn som får presenter av Samichlaus men vi har bestämt oss för att det räcker mer än väl med alla presenter på julafton. Vi firar hemma med mycket nötter (jordnötter i skal) clementiner och choklad. Barnen få varsin påse (ställer vi utanför dörren) med nötter m.m. som Samichlaus ger dem.
Vet inte riktigt vad jag ska tycka om denna tradition, känns så fel redan den 6 december. Men pojkarna tycker att det är toppen, för dem är det så det ska vara, det hör till! Det är rätt så roligt att jag och mina barn har helt olika uppfattningar om vad som "hör till". Det gäller för mig att anpassa mig till det som är tradition här ... för mina barns skull. Det är nog det som är den stora utmaningen i att vara utlänning, att ofta behöva anpassa sig! Det jag själv tycker och är van vid är inte rätt här. Här kan jag inte putsa fönstren en söndag, inte klippa gräset heller ... men jag har börjat med att hänga upp tvätten och det har även mina grannar. Så visst, det finns hopp för det konservativa Schweiz också. Allt tar bara lite längre tid .... =).
Legoland
Tack vare flexibla och snälla medarbetare kunde vi åka till Legoland igår.
Vi körde 7.00 och var framme 10.45 p.g.a mycket trafik.
Strålande höstväder, lite folk och två lyckliga pojkar ... perfekt!
Stackars Roger som jobbat hela natten gick och la sig ett par timmar i bilen.
Under hemfärden fick jag besked om att den sjuka försäljerskan är sjukskriven till måndag.
Det var bara att börja ringa runt och organisera.
Vi kom hem 19.45 och var nöjda efter en härlig dag!
Tyvärr glömde jag kameran hemma så ni får nöja er med en annan LEGO bild.
Detta mästerverk med mycket lull lull (var det så det hette) skapades en mycket sen sommarnatt i Magnarp.
Kan ni gissa av vem?
Ändrade planer
Då blir det för mig att hoppa in och jobba i Brugg i eftermiddag.
Roger får ta hand om barnen.
Vi hade tänkt att åka till Legoland i Tyskland imorgon men nu vet vi inte om det går.
Tack och lov har vi inte sagt något om Legoland till barnen ännu.
Hon ringer ikväll och säger om hon kommer och jobbar imorgon eller inte.
Jag håller på att laga pumpasoppa till lunch med stark curry och lite ingefära.
Undrar just om mina kräsna män kommer att godkänna ... ?
Mammas pojkar
Jag försökte att se lite seriös ut men det var inte särskilt klädsamt, får väl helt enkelt leva med att jag får konstiga bulliga kinder när jag skrattar.
Nu har fotbollskillen kommit hem. Nyduschad och hungrig!
Denna bilden är en hälsning till mormor. Vi hoppas att du snart mår bättre!
Vanille & Zimt i Baden
Butiken ligger i den gamla delen av staden på en liten trång sidogata.
Mysigt med kullersten och gamla hus.
Men det var inte helt lätt att inreda när det inte fanns en enda rät vinkel och plana väggar.
Nya skyltfönster var ett måste!Dessa hemska "trekants" fönster med galler inne i glaset kunde jag definitivt inte leva med! Genom bytet av skyltfönsterna fick vi två små söta café hörnor. Här ser ni den ena.
Precis lagom plats för två väninnor att dricka en kaffe och njuta av en god champagnetryffel. Fungerar även väldigt bra som parkeringsplats för uttråkade pojkvänner/män. Så kan de kvinnliga kunderna i lugn och ro gå upp på andra våningen och prova kläder. =).
Ska ta lite bättre bilder och framförallt från andra våningen som jag inte alls har några bilder av.
Kanske hinner jag imorgon.
Nu ska jag plocka upp allt jag var och handlade innan det töar bort för att sen köra och hämta min fotbollskille på träningen. Den äldsta mannen ska också på fotbollsträning ikväll ... nej, match var det ju! Varför har jag lyckats få fotbollsgalna killar/man? Jag som inte har mycket övers för fotboll. Egentligen inte för någon sport överhuvudtaget!
Än så länge har i alla fall inte minstingen drabbats av detta sportvirus, han är lika bekväm som jag.
I väntan på butterfly ...
... stolarna! Längtar tills de kommer in så att jag kan ta och skylta med dem i butikerna!
Hm ... den ena eller andra kommer nog att hitta hem till oss också.
Vilken tycker ni bäst om? Den bruna eller svarta?
Själv kan jag inte bestämma mig.
Svart passar bäst i sommarhuset och brunt här hemma.
Nu ska jag ta en dusch och sen ge mig av till kontoret.
Härligt att barnen har höstlov så slipper vi att stressa på morgonen!
Mina söta badpojkar
eller rättare sagt buspojkar ... =)
Nu ska vi väcka Roger (mannen min och pappan deras) som sover då han bakar bröd hela nätterna, för att ge oss iväg och äta på någon mysig restaurang. Det har blivit lite av en söndags tradition att gå ut och äta och jag bara älskar det!
Före och efter
Skillnaden blev stor men det var inte så svårt att göra en förbättring med tanke på hur det såg ut innan.
Oj, så nervös jag var innan vi skulle öppna butiken för första gången!
Det var inte många som trodde på att det skulle gå vägen ... framförallt inte vår bank som vägrade att finansiera.
Men vi gav oss inte och hittade ett sätt att förverkliga drömmen utan bankens hjälp.
Och nu två år efter och med en filial i Baden så är det ingen som tvivlar på att det inte är ett koncept som fungerar.
Lägger in bilder på butiken i Baden imorgon!
Vanille & Zimt i Brugg
Jaha , då var det dags för mig att ge mig in blogg världen.
Måste erkänna att det känns lite nervöst!
Jag hade tänkt att skriva om hur det är att vara mamma här i Schweiz. Fördelar och nackdelar jämfört med i Sverige.
Hur det är att vara i ett annat land och uppfostra sina barn, långt från familj och allt som man själv har varit van vid när man växte upp.
Nu ligger ju inte Schweiz i andra änden av världen, men ibland kan det ändå kännas så, när man inte har möjlighet att åka "hem" när man vill. Eller att inte kunna åka förbi på en fika. Ofta bara småsakerna som hör vardagen till.
Allt måste planeras ... framför allt när man, som jag, ska ha med sig; mannen, våra två buspojkar, i bästa fall deras storebror och hunden, till Sverige.
Sen kommer det naturligtvis att komma en hel del bilder från butiken ... eller rättare sagt butikerna då vi ju precis har öppnat en till. Så att ni där hemma i Sverige får se hur det ser ut.
Att inreda är så himla kul och att ha fått möjligheten att fixa två lokaler/butiker helt efter mitt tycke och smak har varit fantasiskt!! Men utan min händiga man hade det aldrig gått. Det är inte så svårt att ha ideer när man har någon som kan hjälpa till att omsätta dem!
Så här såg det ut när vi öppnade butiken för första gången för snart två år sedan.
