Hälsningar från Grächen






Hej så länge!



Berlin! Berlin! Wir fahren nach Berlin!

Ett annat gäng på fem personer flyger till Berlin imorgon bitti!
En helg med mycket shopping, god mat och TJEJSNACK!


Ett gammalt foto som ni sett innan ... har inget annat på oss alla fem.
När jag tittar efter märker jag att alla är bra på fotot, utom jag, som ler hur tillgjort som helst!


Jag kommer så klart att längta efter mina "killar" och det är bra att behöva göra det ibland så att man märker hur mycket man betyder för varandra! Nu har jag ett par timmar kontors jobb framför mig och sen blir det att packa och till sist har jag en date i bubbelbadet här hemma ;)

Hoppas att ni också har en underbar helg att se fram emot!



Grächen 25.12.09 - 01.01.2010

Underbar semster!
Och det bästa är att vi har en vecka till på sportlovet!






Vi åkte hem en dag tidigare för att kunna förbereda för Fabrices 16-års fest. Fajitas och öl var önskemålet! Här i Schweiz får man köpa öl och vin i butikerna när man fyllt 16 år. Det är inte alltid lätt att bli "fulltime" tonårs "mamma" över en natt. Men det funkar verkligen bra ... även om hans kompisar tycker att vi är stränga :). Här får många tonårs pojkar komma hem när de vill på helgerna. Vilket jag inte alls kan gå med på! Blir föräldrarna inte oroliga? Vi försöker att hitta balansen och Fabrice är alltid med och diskuterar. Han förstår att det är för att vi bryr oss om som han har tider att passa. Vi har blivit en sammansvetsad familj vi fem :)

Hej så länge!


Höstdagar i Amden

Vi hade det underbart i Amden. Det var verkligen en välbehövlig paus, framför allt för Roger som nästan jobbat både dag och natt de senaste veckorna. Vi körde upp tisdag kväll och började med att elda i kaminen, det regnade ute och det passade perfekt till att äta ostfondue och bara mysa inne. Onsdag morgon vaknade vi till strålande solsken och packade några ryggsäckar och begav oss ut på vandringsfärd. Målet var bergstoppen "Gulmen". Det såg inte ut till att vara särskilt långt bort när man bara tittade, men jag kan lova att det kändes i benen dagen efter!

 
Vårt mål "Gulmen", 1788 meter över havet. Här står vi vid stugan där vi började vår vandring.

         
Här har vi kommit en bit på väg, men har fortfarande det värsta framför oss.

       
Vi pausade ett par minuter och njöt av utsikten.

   
Den sista sträckan var tung (framför allt för mig) och det krävdes lite små pauser även för Lia.


Äntligen uppe på toppen ... det var mödan värt, vilken härlig känsla och vilken fantastisk utsikt!

    
Vi åt lite medhavd picknick på toppen innan vi begav oss av hemåt.



Det var en trött men glad familj som efter 4 timmars vandring kom hem till stugan.

   
Lite senare efter dusch och vila promenerade vi till en mysig restaurang och åt kvällsmat.

 

          
Till barnens stora förtjusning så såg vi ett par gemser (alpgetter) utanför stugan både torsdag och fredag morgon!

Tyvärr var vi tvungna att köra hem på fredagen igen. Underbart är kort - men hellre kort än inget alls ;)

Nu ska jag gå en runda med Lia innan jag kryper upp i sängen för att läsa lite. Resten av familjen sitter bänkade framför tv'n och tittar på fotboll ... vad annars?

Hej så länge!





Underbara Schweiz

I söndags var vi i Amden.
Roger har tillbringat alla sina vintrar och somrar där sedan han var liten.
Stugan har nu gått i arv till Rogers ena syster.


Utsikt från trädgården.


Schweiz djupast sjö som skymtar nere i dalen.


Stugan.


Stugan från andra hållet.


Dominic tappade sin andra tand när han bet i en vattenmelon.


Fina Lia var såklart också med.


Ja, det var en härlig söndag med grillning och mycket alpluft :) vi kom fram till att vi borde åka dit oftare då det bara tar en timme att köra dit med bil.


We love plankstek!

Det är sällan som vi alla tycker om precis samma maträtt men
med plankstek är det så! I Schweiz vet man inte vad det är så
vi brukar att gå och äta det när vi är i Sverige.
Tyvärr har krogarna i Vejbystrand inte Plankstek på menyn längre.
Det brukade vara vår semster start att cykla dit och äta plankstek och
titta på solnedgången.
Men så kom Mamma på att Teaterkatten i Hbg ju hade Plankstek.
Perfekt! Så en söndag åkte vi dit.


Tycker om inredningen!


Vasen med blommor och gräs är bara så fin!





Philippes barnplanka.


Utsikten från fönstret ner mot Norra hamnen.

När vi satt och tittade ut kom min äldsta bror och hans fru förbi gående.
Det är just det som är så härligt med att vara i Sverige. Att bara stöta på
eller oväntat träffa någon från min familj. Det händer ju aldrig här i Schweiz!

En mysig och trevlig eftermiddag med Mamma! Tack ännu en gång!




Klitterhus.


De här fina liljorna fick vi av B och C .... så himla fina och de doftade ljuvligt!


Dominic och Lia innan vi cyklade till Klitterhus.




Solnedgång från fönstret i restaurangen.

En härlig kväll som tyvärr slutade lite snabbt eftersom Dominic var hängig.
Vi lät cyklarna stå och jag tog en taxi hem med lillpojken.
Roger och Philippe cyklade med de andra.


Magnarp.

Vi trivs så bra här i Magnarp. Stor som liten, människa som hund.
Och hur kan man annat med havet framför näsan och underbar natur runt knuten.


Utsikt från det enda fönster där man inte ser havet ... inte fel det heller!


Utsikten från altanen vid storarummet. Kanske, kanske hinner trädet slå
ut innan vi åker hem. Jag har aldrig varit här och fått se det blomma.


Stranden.


Premiärdopp i havet.


Lia.


Badpojkarna med vårt hus och gäststugan i bakgrunden.

Påskdagen.

Denna dag var vi inbjudna på påskbrunch i Björkhagen.
Vi blir så bortskämda när vi är i Sverige och det är underbart att ha fått så många härliga nya vänner!
Maten var fantastisk och värdparet hade lagt ner otroligt mycket arbete både på mat och organisation.
Krävs när 50 personer är bjudna :)! En härlig fest med god mat och roliga lekar!




Det blev en omgång kortspel innan vi gick till festen.


En litet smakprov ... så himla fint med de små skyltarna vid varje maträtt.


Påskafton.

Vi firade hemma hos oss och det var toppen väder.


Huset är långt i från färdig renoverat men det kommer att bli bra när det är färdigt. Men man glömmer hur huset ser ut när man tittar ut genom fönsterna. Det är läget och utsikten som är det bästa med vårt hus.



Jag har äntligen fått internet här ute men min laptop krånglar ...!
Tar väldigt lång tid att göra inlägg och hipp som happ rasar allt samman.

Vårlov i Sverige.

Så underbart det var att komma upp, efter 15 timmars bilresa och massvis av bilköer och olyckor på Autobahn i Tyskland, och mötas av strålande sol och ett glittrande hav.
Efter att ha vilat ett tag så började vi semstern med att skåla för den nya butiken som ska öppnas efter sommaren i Zürich. Roger skrev på hyreskontraktet dagen innan vi körde till Sverige.


Utsikten från vår balkong.


På kvällen var vi inbjudna till goda vänner i Vejbystrand så det var verkligen en perfekt start på påsklovet!

Hej då Grächen!

Fredagen bjöd på strålande sol och vi njöt för fulla muggar!


Uppe på Hannigalp mer än 2000m över havet.


Hannighüsli.


Jag gick ner till byn efter en dag på Hannigalp.


Puh, snart nere i byn som ligger 1600m över havet.


Hemma på hotellet, ingen vidare bild ... men den bjuder vi på.


Maten på hotellet var underbar, hade kunnat äta mkt mer!. Fint upplagd på stora fat ... det var sällan som jag verkligen blev riktigt mätt så efterrätt var ett måste! Den här svanen med vaniljglass inuti fick vi sista kvällen.


Jag lyckades att få träningsvärk UTAN skidåkning.
Det är ju ingen hemlighet att jag inte är direkt vältränad men så illa trodde jag inte att det var.
Första gången jag gick ner från Hannigalp fick jag ofantligt ont i baken.
Bra, tänkte jag! På det igen! Så sena middagar och alltid med efterrätt märktes i byxorna.
Nästa gång hade de gjort vid sträckan (egentligen bara till för pulka åkning) så jag var nere på 20min (halvt gående/springande).
Men igår morse kunde jag knappt kliva ur sängen och att behöva gå i trappor var en plåga.
Mina lår gör fortfarande ont!

Det var rätt skönt att packa ihop och lämna berg idyllen.
Underbara  två veckor som verkligen var välbehövliga men man började längta efter att göra något!

So long, farwell, auf wiedersehen, goodbye .....


Skirennen

Varje torsdag är det skidtävling i skidskolan.
Förra torsdagen låg jag med feber i sängen så det var jätte kul att kunna vara med och titta igår.
Jag var riktigt nervös. Dominic ramlade förra gången men var tapper och fullföljde sitt lopp. Han blev sist.
Philippe blev tvåa i sin grupp förra gången och var naturligtvis väldigt stolt.
Men nya vecka ny grupp och svårighetsgrad. Dominic är två år yngre än alla i sin grupp likaså Philippe.
Backen ser inte alls brant ut men det var den!


Här kommer Philippe.


Och Dominic.


Backen var väldigt lång.


Prisutdelning i Dominics grupp. Han blev sist, sötnosen!


Underbar bild! Philippe är så sur för att han bara blev fyra av fem. Dominic kom ännu en gång på sista plats men är lika glad för det! Ha, ha, Philippes min säger ALLT!

Så himla duktiga mina pojkar! Att de överhuvudtaget ställer upp och är med. Modigt tycker jag!
Många föräldrar mer eller mindre övertalar sina barn, som inte alls vill vara med, och oftast slutar det hela i tårar. Nervositeten innan start är inte att underskatta och rädslan för att misslyckas är ofta stor.
Jag tycker att alla barn som är med och tävlar, som vågar bjuda på sig själva, är så duktiga! Oavsett om de kommer på första eller sista plats. Vid prisutdelningen får alla en medalj och det tycker jag är jättebra!

Lata förmiddagar











....... med Dominic i Hotell loungen medans Roger och Philippe åkte skidor.

Grächen

Oj, vad det snöar!





Skönt att vi har mycket plats på vårt hotellrum.
Mysa i pyjamas, läsa och spela spel och kort ...



.. det är semester!

Raclette kväll

Härom kvällen kunde man välja på att äta fem rätters i hotell restaurangen eller gå ner i källaren och äta raclette.
Vi (jag och Roger) bestämde oss för raclette. Barnen fick helt enkelt gilla läget.


Snälla som lamm ... inte kan man tro att de egentligen inte ville vara där.


Walliserteller till förrätt. Min stora pojke!


Domini börjar att bli långhårig men jag tycker att det klär honom rätt så bra.


Det var en mysig kväll med god mat och schweizisk joddel musik i bakgrunden.
Ha, ha ... försökte få Roger att "spela" med två skedar (som han gjorde i Magnarp i somras) men tänka sig det ville han inte!

Skidsemester ...

... utan skidåkning. Går det? Japp! Hur bra som helst så länge det är frivillgt!
Däremot är det inte lika kul att vara sjuk och ligga i en hotellsäng!
Jag vill sitta i solen och njuta av en irish coffee och läsa en av mina fyra böcker som jag tagit med mig.
Men det börjar att bli bättre nu (har jag i och för sig trott ett par gånger) just nu har jag ingen feber.
Halva Hausen (vår by där hemma) är på semster på samma skidort. Rätt så roligt och framför allt är det bra då Roger har lite sällskap då jag bara ligger i sängen hela dagarna. Men vi har ju en hel vecka kvar av semstern!


Den underbara utsikten från vår balkong.


Här är så fantasiskt vackert!


Känns lite som i en sagovärld här uppe.


Lia njuter också av semstern.


Vårt hotell.





Matterhorn ser man härifrån.

Jag tror att jag orkar att ta mig ner till restaurangen ikväll och äta.
Soppan jag fick upp på rummet igår smakade ingenting men idag börjar smaklökarna att komma tillbaka.
Det är ju så synd att missa den goda maten för det är verkligen det bästa med vårt hotell!
Fem rätters meny varje kväll .... I like!!!

London del 2


Vi var inte direkt ensamma om att besöka Portobello Rd Market ....
men jag älskar ju mycket folk så det störde inte mig det minsta!




Mysiga små butiker var det gott om.


Absolut min favorit butik! Hummingbird in Nottinghill. Ljuvligt!


De dekorerade tårtor och bakelser för glatta livet.


Skulle gärna provat allt men jag nöjde mig med en morotskaka/muffins.
Jättegod!


Covent Garden är ett annat "måste" ... jag älskar stämningen där.


Vi satt ute och drack en öl i detta mysiga kvarter i Knightsbridge.

Underbara dagar med Lina i vår älsklingsstad London ... det kommer jag att leva länge på!

Nu har Philippe precis gått till skolan igen och jag ska köra Dominic till en kompis.
Sen tar jag tåget till Zürich för att avlösa Roger på WIR mässan.
Han har sålt många tomtar så jag tänkte packa resväskan och ta med några.
Efter skolan ska Philippe följa med en kompis hem och sen kl. 18.00 kommer farmor hem till oss.
Pojkarna ska sen sova hos farmor och farfar.

Trevlig helg!

London

Jag har verkligen haft det härligt i London och känner mig utvilad och motiverad!
Resan dit gick som smort och jag hade hela torsdagen för mig själv eftersom Lina inte skulle komma förrän på kvällen.
Lyxigt att vara helt själv och jag njöt verkligen!
Men ännu bättre blev det när Lina kom! Denna underbara, roliga och söta vän!
Vi ses nästan aldrig eftersom hon bor i Spanien och jag i Schweiz ... och detta var första gången Lina gjorde något på egen hand sen hon fick sin första pojke, Alvaro, för 5 år sedan. Ja, det var nästan tio år sedan vi sist träffades men det kändes som om det var igår! Det första Lina sa när hon kom var: "Lotta, snarkar du fortfarande så grymt som sist vi var i London?" (Det var -95/-96)." Men jag har väl aldrig snarkat så mycket "sa jag lite försiktigt. - "Skojar du", sa Lina. -"Jag fick ju gå och lägga mig och sova på toaletten när du sov över hos mig. Inte ens öronproppar hjälpte! "
Stackars Lina, hon har alltid varit lite känslig för ljud och har en viss tendens att överdriva lite ;)!
 

Har ett nästan precis likadant foto på Lina taget år -95.


Vet inte om julbelysningen på Oxford Street verkligen kunde övertyga mig.

På fredagen åkte vi ut till Wimbledon för att se om allt var sig likt.
Det var härligt att vara där igen!

Älskade Wimbledon.

Inköpscentret Centre Court i Wimbledon

Bay Trading var en av mina favorit affärer då jag bodde i Wimbledon, skönt att den fanns kvar på samma plats.

Här på ALL BAR ONE i Wimbledon höll vi till mycket i början av vår tid i London.
                         
13, Clivden Road här bodde jag ett år. Oj, vad jag fick jobba mycket men så lärorikt det var!
Tråkigt att se att allt var så igenvuxet och övergivet. Hela området var inte alls så fint och välskött som jag kommer ihåg att det var då. 

Down the Emma ...

... varje kväll och det var lite pirrigt att gå igenom dörrarna igen.
            
Det mesta var sig likt och det var härligt att ha varit där igen men skönt att inte längta tillbaka!
En underbar tid att titta tillbaka på med många roliga minnen av vänner, galenskaper och fester.

Fortsätter med mer bilder ifrån London kväll eller imorgon.

Zürich

I söndags var hela familjen i Zürich.
Philippe fick följa med sin Gotte (gudmor) på fotbollsmatch.
Roger, jag och Dominic gick och strosade på stan och åt god mat på en italiensk restaurang.
Vi möttes upp vid tågstationen och Philippe var så glad eftersom hans lag hade vunnit!


Philippe och Gotte Aline på väg till Zürich


Alperna och Zürich sjön.


Tröjan Dominic har på sig köpte jag till Fabrice för 8 år sedan. Alla tre
pojkarna har använt den och den är fortfarande lika fin!

                                    
På Bahnhof i en affär hittade Dominic denna söta hundvalp ... men den
fick inte följa med oss hem.

Tidigare inlägg
RSS 2.0